Den andra nivån av sur mesure är historiskt sett relativt ny. Det här är ett extra intressant alternativ för alla som inte är byggda som Ringaren i Notre Dame. Här har beställaren ett än mer varierat urval med kragar, manschetter, knappslå, rygg o. s.v. Skillnaden mot att måttbeställa sin skjorta är att man här har större möjligheter att ändra och anpassa de olika delarna i enlighet med vissa mått och önskemål. När dessa slutligen sammanställts får du som brukligt en skjorta som blir din ”testskjorta” för tvättning och vardagsanvändning.

Den tredje nivån den, d.v.s. den verkliga bespoke-nivån är i det närmaste onödig att gå in på. Med hjälp av ca. 18 olika mått som ritas med krita på ett papper som i sin tur blir en mall för resten av arbetet och som sedan etc. o.s.v. m.m. u.s.w..

Det är som sagt överflödigt att gå in på detaljer men förhoppningsvis så kommer du inte behöva oroa dig för passformen, såvida du inte går upp i vikt vill säga. Var kan du då låta sy upp skjortor i Stockholm? I vanlig ordning kan du få  tag på allt inom bespoke på öhhh.. faktiskt… ingenstans. Underligt nog så måste man bege sig till England eller Frankrike för att hitta riktiga skräddarsydda skjortor. Med tanke på den rådande högkonjunkturen kan detta faktum möjligen uppfattas som en aning povert.. 

Bespokemekkat Götrich på Mäster Samuelsgatan 3 i Stockholm brukade erbjuda denna tjänst från inga mindre än de überexklusiva napolitanska skräddarna Borrelli.  Kostnad? 3000 kronor och uppåt. Nu erbjuder man emellertid inte längre denna service. – orsak? Måtten på Borrelli-skjortorna hade en olycklig tendens att variera på ställen som nacke, ärmlängd o.s.v.  Detta parat med en inte helt ovanlig ovilja från italienarnas sida att acceptera reklamationer gjorde att det inte gick att fortsätta samarbetet.

Icke desto mindre, skulle du ha vägarna förbi London eller Paris så uppsök omedelbart en riktig skräddare. Låt inte priset avskräcka dig. Även om du kanske inte har råd att beställa en omgång nya skjortor varje månad så kan det vara bra att ha en eller ett par skjortor för de tillfällen som man måste vara extra presentabel. Det är ju med skjortor som med all annan diskret elegans, de som märker skillnaden… de..öhh.. märker skillnaden.

Är du på jakt efter kostymer från det högklassiska märket Eduard Dressler?

I så fall bör du snarast möjligt ge dig iväg till Prince Gentleman-Shop AB. Där rear man för närvarande ut Eduard Dresslers kritstrecksrandiga kollektion från 2007. Priset? – Measly 3 995 kr + eventuella skräddarkostnader. Som hittat alltså..

Adress: Prince Gentleman-Shop. Nybrogatan 9, Stockholm (strax ovanför Dramaten)

Att köpa skjortor i Sverige har av tradition inte varit helt enkelt. Visserligen har de senaste årens influx av engelska märken inneburit att vi äntligen kan välja längd på ärmarna, men ändå.. Det är mot denna bakgrund aningen otippat att svenskarna – sina dåliga inhemska märken till trots, inte vant sig vid att låta skräddarsy sina skjortor. 

Istället är bespokekonceptet i Sverige associerat med oöverstiglig lyx som endast den mest välrangerade hundradelen av befolkningen kan unna sig. Men verkligheten då? Det är ju inte nödvändigt att beställa 1000 skjortor per år från den anrika firman Lanvin i Paris (som vapenhandlaren Adnan Kashoggi) eller, som vissa ryska oligarker, aldrig använda samma skräddarsydda skjorta två gånger. 

För den som av ren princip vägrar köpa dåliga svenska skjortor men som är ute efter ännu bättre fit än de engelska skjorttillverkarna erbjuder så finns det tre nivåer av ”skjortbespoke”. 

Den första typen; måttbeställda skjortor, är visserligen inte riktig ”sur mesure” men ger trots detta en rätt hög grad av personalisering. Kortfattat kan man säga att det handlar om ett ”kit” som sätts ihop med ett antal olika variabler som ex. tyg, krage eller manschetter. På den här nivån så är det sällan särskilt lysande material i textil eller knappar och följdaktligen är denna tjänst relativt billig – en skjorta kan kosta så lite som 3-400 kronor upp till 2-2500 kronor.

Denna tjänst tycks för övrigt ha blivit relativt populär i takt med att högkonjunkturen gett den breda allmänheten mer än bara mat för dagen..

Vad gäller kragarna så är kan du välja mellan två modeller med hög prettofaktor på namnen; den klassiskt engelska Prince of Wales-kragen och cutaway-modellen, den s.k. Windsor cutaway. Visserligen har du ytterligare två kragmodeller; den spetsiga York-kragen och button-downmodellen, men dessa bör av naturliga skäl undvikas.

Det finns egentligen  bara två minusposter med T.M Lewins skjortor: De senaste åren har T. M Lewins skjortkragar växt – företrädesvis nedåt och utåt och därmed blivit aningen förväxta på italienskt vis. Ett ytterligare minus är att manschetterna tenderar att utveckla en lätt ”tear” efter några tvättar även om de trots detta är relativt långlivade.  

Trots det är T. M. Lewinskjortorna prisvärda. - Engelsmännen anser ju till skillnad från svenskarna inte att ett högt pris automatiskt gör en skjorta köpvärd. För T.M Lewinskjortan kostar lite mindre än en motsvarande skjorta från H&M. Du får med andra ord minst tre stycken för priset av en ( 1! ) Tigerskjorta som utan fjäsk avslöjar bärarens brist på omdöme vad gäller val av kläder. Istället för att köpa en svensk Filippa K-, Tiger- eller Stenströmsskjorta så kan du beställa fyra stycken T.M. Lewinskjortor för 100 pund (1371 kronor)

- Pröva företagets välutvecklade internetförsäljning på hemsidan www.tmlewin.co.uk. Dessutom har firman ett stort antal butiker i London, bland annat på anrika Jermyn Street. De använder samma måttsystem som andra engelska märken så har du exempelvis en Colesskjorta så är det bara att kolla halsbredden/armlängden och beställa. Du har för övrigt full returrätt om du av en händelse skulle ta fel på din storlek. 

Jo, en liten grej bara.. – Märket uttalas ”Leuein” – inte ”levine” som man inte sällan hör.. Nuff said..

Kan ett företag som leds av män vars namn är Luca, Diego och Dario, namn som vi annars mest förknippar med bakåtslickade sydländska vuxenfilmsproducenter, producera någonting elegant?

Om jag dessutom lägger till följande historik: firman startade på 50-talet som cykelskofabrikör och fortsatte via fottbollskotillverkning (!) till de skor man tillverkar idag. – Det är onekligen inte en särskilt lovande start för ett företag som skall slåss mot etablerade italienska och engelska traditionella eleganter som Moreschi, Lobb och Cheyney.

Såhär i efterhand måste man emellertid konstatera att någonting bevisligen fungerade; 2006 firade ju företaget 50-årsjubileum. Trots sitt enkla ursprung så har Fratelli Rossetti alltså lyckats överleva och frågan är om de inte har övertagit sina konkurrenter.

Vad är då det speciella med företagets produkter?

Skorna är verkligen Überelegant rena från överflödig utsmyckning samtidigt som de har estetiskt tilltalande, obrutna linjer. Att kvalitén på utförande och material dessutom är extremt hög gör helt klart märket till en av de absoluta favoriterna. Som om detta inte vore nog är priserna på företagets produkter relativt överkomliga –Runt 2500 – 3000 kronor för ett par herrskor.

   Min herre har då eleganta puppor idag..  Foto www.rosetti.it

Finns det ingenting negativt med Fratelli Rosetti? Det enda som väl i sammanhanget kan anses negativt är att man inte kan köpa märket i Sverige. Istället måste den som vill ha Fratelli Rosetti-mackor resa till London där Firman har butiker på 196 Sloane street och på 177 New Bond Street. För den som har vägarna förbi Bryssel så har företaget en välsorterad filial på 65 Boulevard de Waterloo. Slutligen kan man också köpa märket i Paris där det dels finns en Fratelli Rosetti-butik på den überciviliserade adressen 54 Rue de Faubourg St: Honoré och en på Avenue Victor Hugo (16:e arr.).

Vill man se smakprov på märket så kan man gå in på Fratelli Rossettis hemsida www.rossetti.it – Där har man dessutom en lista över butiker i Europa.

A propos Coles skjortor så fick jag i helgen reda på att Upper East side på Storgatan 20 inte fortsättningsvis kommer föra märket. Anldningen är nog att Coles inte sålt riktigt så bra som man hoppats. Det är förvånande även om prisbilden  här i Sverige kan ha skrämt bort en del. Istället kommer man inrikta sig på att utveckla försäljningen av andra märken. En tröst är dock att Upper East Side i fortsättningen kommer låta sina kunder beställa Colesskjortor genom dem vilket det gör det både enklare och billigare för kunderna.

Var får man tag på Londons bästa herrkläder?

Nyss hemkommen från en week-end resa till den Engelska huvudstaden kunde en bekant bara ge ett (1!) svar, nämligen: Där svenskarna normalt sett inte handlar..

Nu invänder du säkert att man bör vara försiktig med att generaliseringar och att alla svenskars shoppingvanor är olika. Men icke..

För svenskar som rest på shoppingresa till London så gäller egentligen bara två områden; New Bond street med sina sedvanliga Zegna, Prada och andra italienska (!) märken och South Kensington med Harrod´s, Harvey Nichols och ett par andra större varuhus som framför allt tycks varuföra amerikanska (och italienska) märken.

Det svenska shoppingresekonceptet i London känns alltså misstänkt mycket som att åka över ån efter vatten. Varför åka till London för att handla Pradaskor när de redan finns längst ner på Birger Jarlsgatan och en Zegnakostym som tack vare pundet blir väsentligt dyrare än det vore att handla samma kostym på Götrichs nere på Mäster Samuelsgatan?

Skall man åka till England för att shoppa så bör man istället fynda lite bland de engelska affärerna. Det är ju rimligen ned till Savile Row, hem åt den anrika firman Gieves and hawkes man borde bege sig, eller Jermyn Street med sin uppsjö av skjorttillverkare. Skjortorna från dessa märken får Filippa K- priser att framstå som helt omotiverade trots att de är både elegantare och av högre kvalitet..

Bild: www.hawesandcurtis.com

Den kom, den sågs, den sågades. Vi talar om min nya skjorta från Hawes & Curtis – ett av många urengelska märken som liksom T. M. Lewin har utvecklat sin internetförsäljning. Innan vi går vidare bör det tilläggas att där slutar varje likhet..

Vad var det då som jag beställde?

En skjorta med klarvita ränder mot en ljusblå bakgrund. Jag ville ha en skjorta av twill som ger en tjock, mjuk bomull. Skjortan skulle dessutom vara begåvad med en högt skuren krage, dubbla manschetter och subtilt timglasformad slimfit. Låter det bra? – Tveklöst.. Uppfyllde den förväntningarna? Inte det minsta..

Den som har impulsköpt en dålig skjorta på semestern vet precis vad jag menar. Skjortan har en form som bara kan vara modellerad efter en lönnfet engelsman som efter åratal av drickande utvecklat en ”beer-gut” modell större.  Kragen är dålig och slapp. Tyget känns som om den löst vävda bomullen när som helst skall falla sönder. En tvätt gör att den blir lika skrynklig som en.. ehhm.. ja.. en riktigt dålig skjorta efter tvätt.. Jag hade med all sannolikhet fått väsentligt högre kvalitet i en elegantare utformning om jag handlat min skjorta på Lidl..

Priset då? Okej, den var inte särskilt dyr.. Eller snarare rätt billigt: 540 kronor – inklusive frakt. Still, det var 540 bortkastade kronor..

För alla de som vill ha bra engelska skjortor - vänd er istället till T. M. Lewin på www.tmlewin.co.uk istället..  Bara ett tips – ett riktigt bra tips, alltså..

bild: www.loropiana.com

 Är du en av de som tycker att vanlig får- eller lamull är något för den obildade medelklassen? Needless to say känner du då redan till koncepten Tasmanian, Zelander eller Cashmere Coarsehair..

Skulle du emellertid istället vara en av de som tycker de ovan listade namnen låter misstänkt likt något taget ur en resebeskrivning från Södra halvklotet så behöver du inte skämmas för det.. För vi talar som sagt om ull – ytterligt exklusiv ull från den italienska firman Loro Piana..

I snart 180 år har företaget producerat textilier och kläder med betoning på högkvalitativ ull. För Loro Piana är exklusivt, riktigt exklusivt alltså.. Nyligen lät firman höra av sig när den införskaffade 91 kilo ull för världsrekordpriset 227 500 Australiensiska Dollar – nästan 1,3 miljoner kronor. Dessa 91 kilo gick sedan till ett femtiotal kostymer som såldes för i snitt 81 000 kronor styck. – Enough said..

För den som inte är ute efter svinaktigt dyra kostymer i unik ull så erbjuder Loro Piana betydligt mer än så. Här kan kunden välja kläder från följande koncept: kläder för staden, affärsresan eller fritiden/nöjet..Vad kostar då exempelvis en ändamålsenlig och praktisk Loro Piano-tröja? Svar: ca. 5 – 8000 kronor.. Då får man å andra sidan ull tillverkad av de allra finaste trådarna enbart tagna från Mongoliska getter i åldern 6 till 12 månader! (jag skämtar inte..) Detta garanterar enligt firman att ullen inte tappar formen eller blir hård och oformbar.. 

Vem sade att ingen vill veta var du köpt din tröja.. Bild: www.loropiana.com

Vem skall då köpa kläder från Loro Piana?

- Alla som är på jakt efter den där lite överperfekta men ändå diskreta sydeuropeiska elegansen – typ ehhm… fransk internatskola. Garanterat fri från skrytsamma loggor.. Loro Pianas igenkänningsfaktor i Sverige är lika med noll så förvänta dig inte imponerade blickar från 20-åriga tjejer när du är ute på krogen.

Loro Piana är istället perfekt för den som vill ha kläder där alla detaljer avslöjar en speciell typ av elegans. – En elegans som inte tillåts att helt överskugga funktionaliteten och som istället till stor del tillåts påverka plaggets utformning. Loro Piana är kort sagt för den som varken vill se excentrisk eller flummig ut men samtidigt inte är redo att se ut som om han glatt böjer dig för alla modets nycker.

I Sverige kan du få tag på Loro Piana på bespoke-mekkat Götrich Skrädderifirma AB på Artillerigatan 25 i Stockholm och på den internetbaserade affären  http://www.menswear.se/  tillsammans med ett gäng andra välkända italienska märken.. Annars kan du besöka http://www.loropiana.com/index_eng.php